Björkbägaren – En fascinerande insekt med glittrande vingar som lever ett liv fullt av söt nectar och dramatiska förvandlingar!

Björkbägaren ( Bombus hypnorum) är en vanlig, men fascinerande humla som återfinns över stora delar av Europa. Den tillhör familjen Apidae och är en viktig pollinator för många växter, inklusive björk – därav namnet. Björkbägaren kännetecknas av sin robust kroppsbyggnad, svarta och gula färgkombination och ett karakteristiskt surrande ljud som uppstår när den slår med sina vingar.

Livscykel och social struktur:

Till skillnad från de flesta andra insekter lever björkbägaren i en komplex kolonialstruktur. Kolonin grundas av en ensam drottning som vaknar tidigt på våren efter att ha övervintrad i skyddad mark eller underlöv. Drottningen börjar då med att leta efter ett lämpligt boställe, ofta i hålor i träd eller underjordiska gångar. Hon bygger sedan celler av vax och lägger ägg. De första larverna som kläcks blir arbetarehonungar, som ansvarar för att mata drottningen, bygga och sköta boet samt samla nektar och pollen.

Arbetarehonungarna är sterila honor som arbetar hårt för kolonins välbefinnande. De utgör den största delen av kolonin och har olika uppgifter beroende på deras ålder. Yngre arbetare ägnar sig åt att mata larverna, medan äldre arbetare fokuserar på att samla mat och försvara boet mot fiender.

Under sommaren växer kolonien till sin maximala storlek, med upp till hundra arbetarehonungar. I slutet av sommaren börjar nya honor och hanar födas. Dessa är reproduktiva individer och deras uppgift är att para sig. Hanarna dör efter parningen, medan drottningar söker ett lämpligt ställe för övervintring.

Näring och pollinatorrollen:

Björkbägaren är en herbivor insekt som huvudsakligen föds på nektar och pollen från blommor. Den har en unik förmåga att pollinera växter effektivt tack vare sin tunga och fluffiga kropp, som samlar upp stora mängder pollen medan den matar sig.

Björkbägaren besöker en bred variation av blommor, inklusive björk, vallmo, klosternäva, kungsljus och lavendel. Dess effektiva pollinering bidrar till att många växter kan producera frön och fortsätta sin reproduktion.

Hot mot björkbägare:

Tyvärr är björkbägaren, precis som många andra pollinerande insekter, hotad av olika faktorer:

Livsmedelsförsörjningen minskar: Intensiv jordbrukspraktik leder till en minskning av blommande växtlighet och därmed även födan för humlorna.
Pesticider och kemikalier: Användning av bekämpningsmedel kan ha negativa effekter på humlornas hälsa, särskilt under utvecklingsstadiet.
Sjukdomar och parasiter:

Björkbägaren är utsatt för olika sjukdomar och parasiter, som kan påverka kolonins överlevnad.

Klimatförändringarna:

Ökande temperaturer och förändrade väderförhållanden kan påverka humlarnas livsmiljö och deras förmåga att hitta föda.

Vad kan göras för att skydda björkbägaren?:

Det finns flera steg vi alla kan ta för att bidra till att skydda denna viktiga insekt:

Plantera pollinatorvänliga växter: Skapa blomrika trädgårdar och balkonger med en variation av blommor som blommar under hela sommaren.
Undvik användning av kemiska bekämpningsmedel: Välj ekologiska metoder för att bekämpa skadedjur i trädgården.
Skapa boställen för humlor:

Placera ut “humlehus” eller låt gamla trädstammar ligga kvar i trädgården för att ge dem skydd.

Björkbägaren som biologisk indikator:

Björkbägarens närvaro och antal kan fungera som en indikator på ekosystemets hälsa. Genom att studera deras populationer kan forskare få information om miljöförändringar, föroreningar och biodiversitetens nivå.

Faktor	Effekt på Björkbägaren
Livsmedelsförsörjning	Minskad blommande växtlighet leder till minskat mattillgång och koloniers svaghet.
Pesticider	Exponering för bekämpningsmedel kan orsaka döden eller försämra humlornas hälsa.

| Sjukdomar och parasiter | Sjukdomar som foulbrood eller parasiter som varroa-miten kan decimera kolonier.| | Klimatförändringar | Förändrade temperaturer och regntider kan påverka blommningsperioder och humlornas överlevnad.|

Slutsats:

Björkbägaren är en fascinerande och viktig insekt som bidrar till ekosystemets funktion genom sin pollinering. Genom att förstå dess livsstil, hoten den möter och vad vi kan göra för att skydda den, kan vi alla bidra till att bevara denna värdefulla art för framtiden.